Bibelord och krusade örngottsband.


Dagen grå, mjuk, dyster och huvudvärkande.




Jag betvivlar starkt att den vackra blondinen har huvudvärk!
En simulant som vill dra uppmärksamhet till sig och därför
placerat sig i en dekorativ pose, förstrött fingrande på
en blomma av en sällsynt art som hon säkert plockat i
lönndom i grannens växthus...



Tillsammans med syster och svåger var jag  i höstas i Skara och besökte domkyrkan, första gången för oss alla tre. Stor och imposant och försedd med många glasmosaiker, mycket blått och rött, av Bo Beskow. Ett rosettfönster i bleka, milda färger placerat till höger längst fram i koret var ännu vackrare tyckte jag, men det slogs halvt ihjäl av det koboltblå i Beskowfönstren.
I domkyrkan finns också dessa märkliga statyer av Minerva och Mars, som flankerar det Soopska gravmonumentet. Två romerska gudar i en svensk domkyrka! Det finns naturligtvis en histora bakom, men den kan jag inte.


Fil:Skara domkyrka, den 20 aug 2006, bild 8.JPG

Minerva och Mars - Vad gör de i Skara domkyrka?


I domkyrkan fanns en liten låda där man kunde plocka åt sig ett bibelord och det gjorde jag. Läste och tog till mig. Trösterika ord att använda som ett mantra när tron sviktar och rädslorna gör sig stora och starka om natten.



En liten förskrämd Natträdsla.



Rabblade för mig själv för att minnas och skriva ner. Kom ihåg under ganska många dagar men skrev inte ner, trodde orden satt fast för evigt. Så icke! Märkte att jag nog ändrat om bland orden, tagit bort och lagt till. Nu vet jag bara på ett ungefär. Något om att "jag vaktar dina steg och håller min hand över dig", eller "jag vandrar vid din sida och vaktar dina steg". Jag har sökt som en galning på nätets bibelsajt men mitt minne har naturligtvis förvanskat meningen, så resultatet är lika med noll hur jag än fösöker. Om någon där ute kan texten jag söker blir jag glad.


Den vackraste kyrka jag vet är denna:



Lunds domkyrka - såklart! 



En alldeles särskilt vacker och lite avskild plats är dopkapellet. Dit kan man gärna dra sig för att tända ett ljus och låta tankarna fara...






I dag har jag (av nöden)  varit flitig och börjat arbeta mig ner i vår strykhög. Jag tycker om att duka med riktiga tygservetter när vi har inviterat till middag eller lunch. Inte alltid linneservetter, ibland är det trevligt att duka med kökshanddukar som jag köpt för ändamålet. Men eländet ska ju strykas efter tvätt och det är inte lika kul. En liten hög är avklarad och en lite större väntar. Örngott åkte med i strykandet av bara farten. Tur att örngottsband, där sådana finns, inte längre krusas. Gamle åklagarens hustru gjorde alltid detta, något som storligen imponerade på mig som inte hade sådana ambitioner. Åklagaren påstod sig icke kunna sova om örngottsbanden var okrusade! Nu finns det sedan ett par år inte någon som krusar hans örngottsband...


 

Krustången är framplockat men örngottsbanden ännu inte krusade. 
Det lär gå bra att göra med en vanlig bordskniv - försök den som har tid och lust.




I dag är det jag som står för maten och det kommer att bli något så prosaiskt, men gott, som soppa. En "man tager vad man haver-soppa". Potatis, lök, morot, lite kasslerstrimlor. Persilja och gräslök. I frysen finns foccacia att äta till, det blir en utmärkt tisdagmiddag.



Sopptilltugg




Nu fortsätter jag med min strykning...




God eftermiddag önskar


Skogseva

Kommentarer
Postat av: Anonym

Ja, det var mycket vackert att titta på i domkyrkan. Bibelorden kommer jag inte ihåg, har inte ens en bibel här att leta i. Damm på din bibel är rost på din själ, sa Olle Nivenius när vi konfirmationsläste. Min själ är mycket rostig.

Storasyster

2009-01-13 @ 16:09:29

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0