Vardagsdagbok om en trädgård

Sätt en man i en grävare och han kapar ofelbart vår telefonledning. Så även i dag. Det är stora grävningsarbeten på gång utmed vägen mot Genarp och där någonstans i djupa skånemyllan ligger en kapad telekabel. I den kabeln skulle en massa samtal till oss här i skogen rinna fram. Nu rinner de ut i jorden i stället. Löfte från Telia om en hopknuten kabel den tolfte. Den tolfte!!  Och nödsituationer då? Vi ligger i radioskugga och mobilerna fungerar inte hos oss, ska vi maila efter eventuell ambulans om det händer oss något? Nävisst nä - det går ju inte heller. Hur kan det ta Telia tre dagar att fixa en kapad kabel? Obegripligt. Förra gången kabeln kapades var vi utan telefon ett par veckor, det kändes som att leva i dödsskuggans dal ungefär. Avskurna från omvärlden. Tur att tidningsbudet orkade leta sig hit.




Ovanstående malör gjorde mig, om inte furiös, så i alla fall lätt irriterad, så när vi kom hem från träningen vid lunchtid kastade jag mig ut i trädgården för att hacka ihjäl några mullvadar. Högarna är många och jag har inte lyckat lura ett djur i fällan på länge. Nu krattade jag ut alla högar, grävde gropar som en galning, gillrade fällor och stoppade in i de förhatliga gångarna och dekorerade sedan med upp och nervända pytsar plus en kartong över fällgroparna. Snyggt men inte pråligt, som vår mamma brukade säga.





Passade på att inspektera lite i trädgården och det ser ut som om rosorna har farit illa i vinter. Många grenar bortfrusna på våra "Iceberg" och stora delar av vår "Maidens blush" har hamnat i en eller flera rådjursmagar. De ska också överleva vintern, men måste de äta just rosor? Trist när halvmetrar av rosorna försvinner i deras magar. Kan de inte nöja sig med att äta av solrosfröna som alltid är framdukade i fågelborden?





Irritationen över Telia, mullvadarna (båda klassificeras numera som ärkefiender) och stubbade rosor drog igång ett migränanfall hos mig. Min migrän är en snäll sak som bara ger mig lätt huvudvärk, men den förvarnar med ytterst obehagliga blixtar och synbortfall på höger öga. Efter en stund kommer huvudvärken på vänster sida, lätt bultande, fullt uthärdlig. Oftast behöver jag inte ens ta något smärtstillande. Det obehagligaste är faktiskt synbortfallet. Blind på höger öga en stund - inte roligt.





Måndag - träningsdag! Träningspasset skedde under övervakning av vår trevliga instruktör, Lotta. Hon skulle efter våra tio gånger kolla så att alla rörelser utfördes på rätt sätt och jag fick dessutom ytterligare en maskin för "Trädgårdsmusklerna". "Trädgårdsmusklerna" sitter hos mig i ryggen i midjehöjd och är alltid de som först gör sig påminda i min kropp när grävnings-/krattnings-/ansningsarbetet dras igång på våren. Maskinen var ytterligt lätt - man vickar lite fram och tillbaka i en stol - men det kändes duktigt i musklerna!




Nu ska jag sätta mig i soffan och sura över telefondöden medan maken steker middag åt oss. Sallad - vad annars.





Av någon anledning har internet fungerat av och till i eftermiddag därför kommer även i dag en blogg, men om nätet är ur funktion i morgon.... ja, då får ni ta till en god bok i stället.