Inspektionsrunda
Följ med på inspektionsrundan...
Rosmarinen som nu är en meter hög (exkl kruka)
blommar för fullt och står ännu så länge i bersån
i relativ skugga för att acklimatisera sig. Vi har gjort
misstaget att flytta ut den i solen för tidigt - det straffar
sig med dödsfall (för rosmarinen). Ännu så länge
mår den väldigt bra.
Uppfartens körsbärsträd är ett välvuxet exemplar som sattes
samtidigt med de två som flankerar växthuset. Alla tre är olika
stora. Växthusets "västra" störst och med en otroligt kraftig
stam. Det "östra" är en storlek mindre, förmodligen planterade
vi det på hälleberget. Uppfartens körsbär är ovanligt symmetriskt
för att vara ett fågelbärsträd. Blommar som mest just nu.
Detta är alltså växthuset "västra" körsbär. Körsbärsstammarna har en
vacker struktur och verkar ibland nästan högglanspolerade. Som synes
börjar det växa lite lavar på dem. När jag gick i skolan fick jag lära
mig att det var ett tecken på låg luftförorening. Jag undrar om det stämmer.
I "hemliga trädgården" , som inte kan göras till en riktigt "hemlig" del förrän
de döda almarna är borta, frodas rabarbern. Nu måste vi börja skörda. Det
skulle gjorts häromdagen, men att äta smält rabarber utan glass till är
inget roligt. Frysen var väldigt glassbefriad...
Invid den lilla gråstensmuren i "hemliga trädgården" står det nepeta och
vita löjtnantshjärtan. Löjtnantshjärtan är förtjusande när den blommar,
men blir ganska skräpig, så den fick flytta hit från framsidesrabatterna.
Så småningom ska jag sätta fler buskar så att denna lilla plätt i trädgården
blir "osynligare" från skogsvägen. När jag skrivit färdigt ska ut
och vattna här - det är torrt så det knastrar.
Inspektionsrundan fortsatte och i en hörna vid gamla brunnen hittade jag
en liten lustiger plantering som jag gjorde i höstas. Denna hörna är lite
skuggig och fuktig och här står det lilla vi har i lökväg, några tuvor snödroppar
och några tuvor scilla. Jag grävde en grop och stoppade ner några dyrgripar.
Jag undrar så vad det var... Att det är någon lökväxt ser jag, men vad? Vad kan det
vara som jag har glömt bort så totalt? Någon som känner igen just de här bladen?
(Svårt ljus att fotografera i...)
De här tre små soldaterna är ett felköp. Vi hade beställt hängpilar men fick hängvide.
Förmodligen var jag otydlig i min beställning och blev inte så lite besviken när vi skulle
hämta pilarna hos "vår" plantskola i Flyinge - där stod tre amputerade små krymplingar till vide!
Jag är inte så förtjust i så manipulerade träd. Vi betalade emellertid bara för två så det
blev en slags kompensation. Dessa små krymplingar kunde ju inte separeras från varandra
så vi satte dem i en rad vid kanten av slänten där de står i givakt som tre långhåriga soldater.
Jag har blivit riktigt förtjust i de tre manipulerade träden.
Gräset längtar som synes efter regn.
Lejonkrukan köptes för många år sedan då det fanns en liten plantskola
i Genarp. Den har stått på samma ställe hela tiden, men innehållit olika
växter. Jag hade en krasseperiod och då bodde det sådana i krukan.
Krasse är dock en sådan blomma som drar till sig stygga djur, blommorna
fullkomligen invaderades av svarta bladlöss.
I fjol planterades vit "Vinca minor" i lejonkrukan och den har
tagit sig förträffligt bra. Jag inspekterade lite extra bland vincorna.
Där borde finnas något annat också. En "Hosta crispula" borde
sticka upp vid det här laget. En sådan är planterad som sällskap
åt vincorna. Vem är jag att tussa ihop olika växter i en trång kruka!
De kanske inte tycker om varandra... Är kanske till och med fiender
som avskyr varandras sällskap...
God middag önskar jag er denna varma dag - nu går jag ut och vattnar i Hemliga trädgården.
Skogseva
Även jag tar en runda varje morgon på mina "marker" hm, luktar,klappar,pratar,berömmer.....galen, ja lite men så underbart....hänryckt!
Inger: Full förståelse för galen- och hänryckthet!
Markerna behöver inte vara stora för att kräva inspektion. Ju tidigare elände upptäcks desto bättre.
Tja, med tanke på att ni är de ni är är det förmodligen vitlök som tittar upp i lökhörnan...
Vackert, mycket vackert! Först blev jag imponerad av din rosmarin, en meter!! ha ha, jag berättade det för maken, hans är bara 20 cm,, ha ha,, rosmarinen alltså "fniss"
Sen tyckte jag att de "felköpta" små träden var väldigt fina oavsett om det är hängpilar eller ej!
Själv är jag glad att jag inte har såå stora ägor att besiktiga:-o
kram K
Vackert, mycket vackert! Först blev jag imponerad av din rosmarin, en meter!! ha ha, jag berättade det för maken, hans är bara 20 cm,, ha ha,, rosmarinen alltså "fniss"
Sen tyckte jag att de "felköpta" små träden var väldigt fina oavsett om det är hängpilar eller ej!
Själv är jag glad att jag inte har såå stora ägor att besiktiga:-o
kram K
Vackert, mycket vackert! Först blev jag imponerad av din rosmarin, en meter!! ha ha, jag berättade det för maken, hans är bara 20 cm,, ha ha,, rosmarinen alltså "fniss"
Sen tyckte jag att de "felköpta" små träden var väldigt fina oavsett om det är hängpilar eller ej!
Själv är jag glad att jag inte har såå stora ägor att besiktiga:-o
kram K
Yngsta: Tror du? Kan jag ha förträngt att jag har satt vitlök? Kraftiga typer vill jag lova.
Kram
ja jag är ju känd som den tjatiga ha ha, men det var inte därför inlägget kom två gånger. Plötsligt skulle man skriva någon konstig text och datorn hängde sig tre gånger,,,därför tjatat:-)
Kamilla: Liten blir stor... Vår rosmarin har också varit baby en gång. Omplanteringar varje år gör susen. Och så måste den ju förvaras frostfritt och ljust över vintern förstås!
Kram
Här väntar jag på att första spanska skogssnigeln ska dyka upp. Hade jag er stora rosmarin var nästan hela trädgårdsplätten upptagen. Kram
Storayster: Grävde i morse upp några hallonskott i H-borg. När jag kom hem blev jag tveksam och ringde dottern som bekräftade att det i hennes trädgård finns elaka sniglar. Hallonskotten lastades snabbt in i bilen igen och dumpades i skogen en kilometer härifrån. Hoppas att eventuella mördarsniglar i det dumpade omvandlas till skogsditon!
Kram
