Sädesärlans återkomst

I morse kom sädesärlan! Hon satte sig, som hon alltid gör, på taket och kvittrade glatt. Talade om för oss att hon var tillbaka från sin långa vintersemester och redo att ta itu med alla insekter som befolkar vår skogsglänta. Hon är så  ljuvligt söt med vippsstjärten igång när hon springer och jagar på vår gräsmatta. "Hon" är lika med både hon och han.



Motacilla alba häckar hos oss varje år och håller rent från
insekter (en del i alla fall), sedan försvinner hon en sen-
sommardag lika plötsligt som hon kom.


De små raringarna kommer så punktligt varje år - någon gång mellan den 10 och 15 april. Ett säkert och mycket trevligt vårtecken. Paret som häckar hos oss använder samma bo från år till år, under en takpanna på uthuset. Trots att de fångar mycket av sin mat på eller nära marken har de, tack och lov, klarat sig från våra katter. Sädesärlorna är vaksamma men sannerligen inte lättskrämda, katterna kan komma väldigt nära innan de lyfter, lite nonchalant sådär, och flyttar dig ett par meter längre bort. Om det skulle hända dem något kommer jag att bli väldigt ledsen, och om det är en katt inblandad kommer jag troligtvis att nacka den!




Att använda vid nackning av sädesärlsätande katt...


Dagen har tillbringats i ett soligt Helsingborg, födelsedagsfirande med lunch och tårta. Gossebarnet, som fyllde femton, blev jätteglad för Soda Streamen och gjorde raskt en flaska med något som skulle likna 7 Up. Han nekade dock till att han kommer att dricka en massa läsk - hmm...


7UPzoo1950.jpg image by yesterdaysclues

Har de sett ut så här?



Nu har jag dukat bord och gjort vitlökssill, maken har förberett Jansson, jag har ont i huvudet (händer inte så ofta), solen står lågt och lyser mig rakt i ögonen - det är härligt, det är ljust, det är påsk.

För ett antal år sedan dog Jesus, just i dag...




Skogseva

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0