Vårsjuk
Solen lyser och jag vill inte. Jag vill ingenting. Jag är vårsjuk. Inomhus tittar jag ut på det vackra och längtar luft, sol, ljus. Om jag går ut till våren vill jag in. Stänga om mig, krypa in i en filt, hoppas att solen försvinner.
Jag skulle kanske bo vid en mörk skogstjärn.
Vårvelande, vårovilja, kanske vårfientlighet. Varför ska ljuset komma så plötsligt efter en lång trist period. Det är krävande. Kräver pigghet. Och gladhet.
En glad fan?
Jag vet ju att det är ljuvligt, vårsol, bofinksång - skönt grönt. Men min själ vill inte, mår inte bra, hänger inte med, längtar tillbaka till mörker, filtar, inomhusliv...
Jag är kvar i mörkret.
Det är likadant varje vår. Jag dröjer kvar i vintern och vill inte gå vidare. Kan inte acceptera soljuset. Ögonen vill stänga sig, blunda för det ljusa och avslöjande. Kroppen vill skydda sig mot de stackars få plusgraderna. Det är för varmt, det är för kallt.
Kan en ögonbindel hjälpa mig över de värsta dagarna?
Jag känner igen mina syptom. Om några veckor har ljuset hunnit in i min själ, jag är i kapp med våren och i full fart i trädgården. Då vill jag bara vara ute, ute. Känner mig instängd om vädret hindrar mina utomhusaktiviteter. Älskar solen, älskar jorden, älskar allt som växer.
En murklocka växer på väggen vid vår trappa, tappert blommande varje
vår - den ger inte upp...
Skogseva
Den sjukan har jag om hösten,älendiga mörker som tar bort all grönska och liv.Tur att julen kommer emellan med sitt ljus.
Jo - då är det lättare - men jag har heller ingen lust att leva i jul hela tiden...
Kram
Ska vi ta varann i handen och kura ihop under filten? Kram
Ja herregud, så det kan vara! Jag förstår precis hur du menar! Som tur är går det över, hoppas det blir kortvarigt för dig, du som verkar så aktiv och glad annars! en stor kram härifrån
Ja så olika vi är.
Jag bara njuter av solen och ljuset och våren.
Men skulle kunna gå i dvala på hösten och vakna upp först när det blir ljust.
Jag bara avskyr allt som är kallt och vått ,slaskigt och mörkt.
Ha det bra vartän du är ute eller inne.
Många kramar
Eva
